Där fick jag en liten konstig känsla i magen.

Igår när jag gick hem från skolan närmade sig en man mig på Drottninggatan.
När jag gick förbi honom vände han sig mot mig och frågade:
"Ursäkta, får jag fråga dig en sak?"
"Jaa.. visst."
"Vad skulle du säga om jag sa att Jesus finns, och att han ääälskar dig?!"
"Eh.. jaha, så bra!"
"Tycker du det? Skulle du SÄGA SÅ?
"Ja. *jag börjar att dra mig undan* men jag måste fortsätta vidare nu.."
"Har du bråttom?"
"Jaa, jag fick det nu!"

Norrköping, denna bruksort, bjuder på både det ena och andra vill jag lova. Tokiga människor, fyllon och rökare oavsett tid på dygnet. Sen att de pratar förjävligt fult behöver jag väl inte ens nämna, nu har jag ju gjort det ändå, men hur kan det skilja så mycket mellan denna stad och min stad? I Nyköping låter vi inte ens hälften så bombade som folket gör här. Var går gränsen? Är den till och med synlig? Hur låter de som bor precis på gränsen, har de fått välja dialekt helt fritt?
Nu kom jag på lite av ett sidospår, men min tes är i alla fall att dialekten har med tokigheten att göra. Så, pratar man oerhört fult så är man lite efter helt enkelt. Man hänger inte med, varken i utvecklingen eller verkligheten. De lever helt isolerade!

Kommentarer
Postat av: Bromfalk

Här får du ett bevis på att bara för att man pratar konstigt behöver man inte vara dum i huvudet.

En känd advokat från en av de finare byråerna i Stockholm hade givit sig upp på jakt i en avlägsen trakt i Norrbotten. Han hade genast tur och sköt två ripor i samma salva, vilka dock föll ned på ett fält på andra sidan av ett renstängsel. När advokaten klättrade över stängslet körde en äldre same upp bredvid honom på sin skoter och frågade:

- Men fa håll tu på me?

- Jag sköt två ripor som föll ned här på fältet och nu skall jag hämta dem.

- Te här he ä min mark, å tu få int komma öfer tängslet!

Advokaten blev mäkta indignerad och sa:

- Du, jag är en av de bästa processadvokaterna i Sverige, och om du inte låter mig få riporna, så stämmer jag dig och tar allt du äger!

Med ett leende svarade den gamle samen:

- Tu tjänner nok int till hur fi löse tvister i Norrpotten. Små meningsskiljaktigheter som ten hä ortnar fi me ten Norrpottniska tresparksregeln.

Advokaten som aldrig hört talas om den norrbottniska Tresparksregeln frågade:

- Vad är det för tresparksregel?

- Jo, eftersom tvisten uppstått på min mark, så sparka ja dig först tre kånger, å sedan sparka tu mig tre kånger å så fidare till tess ten antre ger upp.

Advokaten tänkte snabbt igenom den föreslagna tävlingen och beslutade att han nog ganska lätt skulle vinna över den gamle mannen och meddelade att han accepterade den lokala seden.

Samen steg av skotern och fram till advokaten. Den första sparken landade, med all tyngd från den stålhätteprydda skoterkängan, mitt i advokatens skrev och fick honom ned på knä. Den andra sparken träffade i mellangärdet och advokatens senaste måltid fick en gratisresa uppåt. Advokaten stod nu på alla fyra och samens tredje spark träffade rakt i baken och sände honom huvudstupa ned i en hög med färsk renspillning. Advokaten uppbringade all sin viljestyrka och kraft och lyckades komma på fötter. När han torkade sitt ansikte med sin jackärm sa han:

- Okej, din gamla sate, nu är det min tur.

Den gamle samen log och sa:

- Nä, ja ger mig, tu kan ta riporna.

2012-02-07 @ 15:40:34
Postat av: Anonym

Du kanske bor i fel område det finns nog stället som är lite mer städade

2012-02-07 @ 16:26:33
Postat av: Nina

HAHA pappa var har du hittat den där? Jag skulle kanske ha preciserat mig, östgötska är konstigt (punkt slut) och det tycker jag mig avspeglas i deras persona.

2012-02-07 @ 19:58:20
URL: http://sweetlemony.blogg.se/
Postat av: T

Haha, käraste citron!

2012-02-09 @ 16:51:02

Vill du kommentera? Gör det här:

Namn
Minns mig?

@email

Bloggen din

Kommentar

Trackback
RSS 2.0