sweetlemony

Klockan är 05:43 och jag har precis gått upp, längtar redan hem även fast jag inte ens har lämnat hemmet. Och så ser jag fram emot tills jag får gå och lägga mig - härligt! 

Men nu får jag snart sällskap av Nyhetsmorgon, och det ska bli trevligt. 

Äntligen fredag och jag går bara halvdag i Lkpg idag, synd att det är eftermiddagen jag måste vara här..

Vaknade med huvudvärk, förmodligen för att jag biter ihop käkarna när jag sover. Men det är bara att bita ihop - he he he. När jag kommer hem ska jag i alla fall damma, dammsuga och diska, det blir ett riktigt jävla party med andra ord!

 

 

Som vanligt på fredagar har jag ingenting schemalagt på förmiddagen, men det betyder ju inte att det inte finns någonting att göra. Uppe med tuppen som vanligt och sen traskade jag till biblioteket. 

Nu är jag på väg till Lkpg och när jag stod och väntade på bussen var jag omringad av konstigt folk. Det är som att det bara är konstigt folk som åker kommunalt, och jag då. Men så kom det ett killgäng på kanske 13 år. De var väldigt intressanta att glo på! Så det gjorde jag, från att de uppenbarade sig till att de hoppade på spårkan till idrottslektionen. Några tjejer anslöt sig och då kom jag ihåg när jag själv var i den där åldern. Allting var liksom lite obekvämt; kläderna jag hade på mig, kroppen jag levde i och interaktionen med andra - och det går ju inte att förneka, det syns verkligen hur obekvämt det är/var. 

Därför kommer nog min förkärlek till tonårspojkar aldrig att försvinna. Jag vet att det låter fel men de representerar en självsäkerhet och ett bus som jag önskar att jag själv hade där och då. De var modiga (de vågar ju oftast fortsätta prata med sina kompisar även fast det står någon av det motsatta könet i närhete) och framförallt, de vågar provocera! Jag har nog alltid varit lite avis, och det blev så himla uppenbart idag när killarna gjorde sitt och tjejerna stod vid sidan av och höll på med sitt hår. Ingen sa något och de stod lite för långt bort för att egentligen tillhöra killarna. 

Jag vet att det här bara är min syn på det hela. Jag har ju ingen aning om hur det är att födas med en penis och skäggväxt. Men jag hoppas i alla fall att jag får en son om jag får barn. Lipton, känn dig välkommen! 

Snart kommer en ny version av klassikern Djungelboken.

Det är skaparna av Ironman och Pirates of the Carabbiean som har gjort den, och med det i åtanke har jag inte så jättehöga förväntningar. MEN jag tycker i alla fall att det är liiite spännande. Nu hittade jag teasern på Vanity Fair och jag var tvungen att kolla.

 

 

 

Men varför ser alla djur så jävla stora ut? Så är det väl varken i boken eller i den gamla filmen? Är Mowgli plötsligt en pyssling eller är det här från framtiden då alla vilda djur knaprar sterabola? Och varför, VARFÖR, är det Scarlett Johanson som göra Kaas röst?!

Att fylla år måste man ju, det går inte att göra något åt, men det blir inte roligare för det. Jag åt i alla fall god tårta och väldigt god mat, så det här att fira utan mor och far gick till sluta ganska bra. 

 

Ta mig härifrån, byt kropp med mig? 

Kan inte bara veckan ta slut? 

 

Det är mycket att göra och inspirationsnivån är noll. Förkylningen är fortfarande kvar och från och med idag kombinerar vi den med mensvärk och lite existensiell ångest. 

 

I helgen skulle jag åka iväg på utbildning men jag stannar nog hemma, jag måste bli kry och stark igen. Nu rasslar jag som en gamling och det piper ibland när jag andas. 

 

Men imorgon är det ju typ helg, jag ser den torna upp sig där borta bakom högen av pluggtimmar. Jag längtar tills den är här - när jag kan känna dess närvaro!! 

 

 

TAGGARÅÅ! 

 

update: Nu har en av min gruppmedlemmar kastat in handduken - för han är sjuk - get a grip man! Vem fan är inte sjuk nu liksom?! Så nu blir det mer jobb för resternade gruppen.... (känns det som) Är världen emot mig?

Jag är förkyld, har mycket att göra och jag känner spontant att helgerna går lite för fort. Vem bestämde att den bara skulle vara två hela dagar förresten?

 

I helgen var jag som sagt hemma för att fira min födelsedag i förskott. Vi åt väldigt god tårta, jag klappade på katten och fick väldigt fina presenter. Jag trodde att jag kanske skulle kunnat bota min förkylning under helgen men icke sa nicke. Igår när jag kom tillbaka till Norrköping var jag nästan sämre, men jag gick ändå till studentfiket för att plugga någon timme. Nu sitter jag hemma och pillar med några uppgifter men ska snart gå iväg till campus, för lite hardcore-plugg.

 

Först, innan jag går, ska jag försöka få bort mitt lock för öronen och den här bomullskänslan jag har i huvudet.

 

Vad gör ni idag?

Nu åker jag hem till mamma och katten - och pappa också så klart, honom slipper man inte så jävla lätt!