sweetlemony

Japp, som rubriken lyder så har det hänt ännu en gång. Jag har nördat ner mig. Jag är så djupt nere i gyttjan nu.
För några månader sen var det serien True Blood som tog upp mycket av min TV-tid. Men under upphållet mellan två säsonger tänkte jag "neej, jag måste kolla på nåt annat nu.." vilket ledde till att jag började om med serien Game of Thrones. Och vad ska jag säga? JAG VILL HA MER!!! Det är så bra! Stort. Galet. Underbart. Kom igen, låt det bli söndag igen...

Nu är det kväll, ögonen kliar och jag är trött. Trött i både kropp och sinne. Pratade med min farmor för en liten stund sen, hon var glad och det var så härligt att höra. Vi pratade om den lilla knodd till barnbarns barn som hon har hos sig just nu, deras galna impuls flytt och mitt norrbottniska blod som pumpas runt. Hon tycker inte att man ska säga norrländska, för då måste hon beblanda sig med de från Gävle, vilket hon klart poängterade att det vill hon inte! "De har ju bara 40 mil till Stockholm, då är man fan ingen riktig norrlänning" många andra anser ju det, men inte familjen Wennberg.
Hon sa sen till mig "Nu hör jag att du bara blir tröttare och tröttare" vilket hon hade så jävla rätt i, förstår inte hur hon kunde höra det. Men jag erkännde, hon tyckte att jag skulle borsta tänderna och krypa till kojs. Det är en klok kvinna, min farmor alltså. Jag gillar henne väldigt mycket, hon är stark och egen. Precis som man ska vara som människa. Jag är glad att hon tillrättavisar mig ibland, visar hur man bakar tunnbröd och det värmer mitt hjärta att hon alltid står vid min sida. Men ibland, då saknar jag henne så att det gör ont. Hennes nariga händer mot min kind, hennes hårda handdukar mot min kropp efter en lång dusch, och lukten av hennes hud när hon omfamnar mig i en björnkram.

En vän, en fin vän - Therese!
Tänk att det skulle gå så här bra för mig i Norrköping. Det har helt klart slagit mina förväntningar med hästlängder.

Familjen Lemon har fått tillökning.
En liten flicka har fötts. Nina har fått ett till kusinbarn.
Välkommen till världen skruttan.

NU fick jag precis en bild på henne. Vilket mirakel det är egentligen!
Så roligt, grattis Martin och Kristin (och Martin, grattis på födelsedagen^^)

Det råkade bli ett ofrivilligt blogguppehåll där, det var ju inte meningen!
Men mina kamrater, nu tänkte jag bjuda på lite bilder från Barcelona. Jag har hur många som helst känns det som, och det har varit svårt att välja ut vilka som ska upp här (eftersom det är så segt att ladda upp bilder...). Syftet med resan var ju lite att fira min pappas födelsedag, och han verkade rätt så nöjd med det han fick, vilket innebär själva upplevelsen och de presenter han fick.
Jag hade trelvligt i alla fall! Vi strosade omkring, eller nej det gjorde vi inte, vi gick en jävla massa. Men fördelen med att gå överallt är att man ser så otroligt mycket, plus att man får stanna på Starbucks ibland eller ta en glass - bara så där! Arkitekturen i Barcelona är fantastisk och det finns så mycket att göra.


"Den-obligatoriska-bilden-genom-fönstret"


Första dagen på plats. Vi landade sent på fredag kvällen så då blev det bara middag på en restaurang i närheten av lägenheten, men jag ska inte klaga för vi hade La Segrada Familia som utsikt.



Casa Batlló. vi gick aldrig in men allt Gaudi har gjort tycker jag är värt ett besök! Vi besökte La Pedrera som inte ligger långt bort från Batlló och La Segrada Familia har jag varit inne i tidigare, men om tiden hade tillåtit skulle jag helt klart ha trotsat köerna för ännu ett besök. Det är så vackert.











Dag två gick vi till Park Guell, också ett av Gaudis verk. Det var sol, klarblå himmel och perfekt väder! Det var egentligen inte tänkt att bli en park utan ett fancy bostadsområde, men så blev det inte och "tur" är det. En av de bästa utsikterna över Barcelona kan man väl säga finns här.










Sen traskade vi vidare i det fina vädret, genom Triumfbågen och ner mot stranden, på vägen blev det några pauser och välförtjänta "lapa i dig så mycket sol du bara kan stunder".




Sen gick vi hem, något möra i benen, med solvarma kinder och verkligen solksken i blick. Så denna bild på Columbus får avsluta dag två, och denna bildvisning. Men jag vill ju dela med mig av så mycket jag bara kan, därför kommer bilder från dag 3 & 4 upp inom kort.
Natti natt!

Jag saknar min katt.
Vill krama honom, lyfta omkring på honom och lukta i hans päls - bara såna saker som han verkligen inte tycker om. Det betyder att allting är precis som vanligt.
Jag vet att han hatar mig, och han vet att jag älskar honom.
Men, djupt inom honom tror jag att det finns någon ynklig liten varm känsla för mig. Detta säger jag trots aggretionerna vi hade i helgen, hans rivsår på mina handleder och armar är nu det som påminner mig om honom, och jag ser dem ofta.

Tjena kamrater!
Idag kommer jag sitta i skolan hela dagen, med min projektgrupp och tvinga fram en massa bra saker.
Hoppa att hjärnan håller och att vi kommer någon vart!
Igår var det ju alla hjärtans dag, en dag som jag inte brukar uppmärksamma men jag blev allt lite glad när mor och far hade skickat blommor.
Tack!
Jag älskar er.