sweetlemony

Tiden då man har tid att fundera på någonting annat. Jag vet att ingen kan nå mig på telefonen och till alla som frågar säger jag att "Nej jag är upptagen i telefonen, väntar på SVD." och de lämnar mig ifred. Efter morgonens första rejäla utskällning så är det ganska skönt. 

Jag har haft plats nummer ett i kön hur länge som helst nu och stunden mellan signalerna känns bara som att de blir längre och längre. Men minuterna tickar på och tankarna vandrar. De vandrar bland annat till känslan hur jävla värdelöst det var att jag åkte tre timmar till Norrköping igår, att jag är trött i musklerna efter cyklingen och att jag längtar till helgen - inte bara den här utan även nästa! 

 

Och då svarar någon i andra änden. Samtalet är kort och direkt efter börjar det ringa. "Välkommen!" säger verkligheten och dunkar mig hårt i ryggen.