Det är fan helt otroligt.

Ikväll har jag och pappa haft "mamma-fritt". Vi åt tacos och tog en promenad, sen blev det lite sånt där prat som en far och dotter behöver prata om ibland. Sen gick jag i alla fall vidare till Amanda, allting kändes bra tills jag började närma mig hennes place. Jag tänker inte på det men en viss känsla smyger sig på mig, liksom som bakifrån för att sedan kasta sig över mig. Det gör ont. I hälarna. Jag håller på att få skoskav, IGEN. Det är tamefan helt otroligt, jag gick i ett par skor som jag har använt flitigt, jag har som vanligt tejpade hälar (bara i fall att) men det hjälper inte. När jag var ute på en promenad härom dan kände jag att det började göra ont då också, jag struntade i det och fortsatte traska. Sen när jag kom hem hade jag blodat ner hela jävla hälen och strumpan. Då ångrade jag mig lite, kunde ju ha satt mig på trottoaren och bara väntat på att min riddare i skinande rustning skulle komma och låta mig rida hem på hans vita springare. Man kanske ska köpa sig en permobil? Eller rullstol, jag är grym på att köra rullstol. Jag var i alla fall det i somras, då jag hittade en i en källare och racade mot mig själv. Det var en rolig dag på jobbet!
Nu måste jag sova, upp tidigt imorgon.

Kommentarer

Vill du kommentera? Gör det här:

Namn
Minns mig?

@email

Bloggen din

Kommentar

Trackback
RSS 2.0